Pga hemska mardrömmar har jag trappat ner min medicin, är nu utan medicin för att börja med "den gamla" på fredag. Som en underbar biverkan av nedtrappning så får man yrsel. Och det är inte bara vanlig yrsel, det är YRSEL och SVINDEL. HELA tiden. Så extremt obehagligt. Är så innerligt jävla less på att må dåligt hela tiden. Är det inte det ena så är det fanimig det andra. VILL MÅ BRA. Vill inte se ut som att jag nyss klivit upp från underjorden.
Jag hade en vision av att börja ta mig tillbaka till jobbet 1 maj. Är nu i en toksvacka, hur ska det gå?? Det inser jag ju att det inte kommer att göra. Det känns som att börja om från noll vad gäller depressionen.
Det finns dom som har det så mycket värre, men mina krafter är snart slut. HUR mycket kan man gråta egentligen?
8 kommentarer:
Hjärtegull!!!
Inte sjunka ner till botten igen, tänk på att nu kommer din endo bli bättre och yrseln kommer snart att försvinna om några dagar.
Vila, ta det lungt och läs någon bra mysig bok.
Tänk inte på jobbet än, så att du inte stressar, du kan må helt annorlunda om en vecka bara.
Stora och possitiva kramar bästis C
Hej vännen!!
Ja, nu har du verkligen fått din kvot av elände...så nu borde du snart få må TOPPEN länge :)
Krya på dig nu- vila, drick te och läs någon bra bok!
Tänker på dig!
Tack för biljetten till bsb igår, hoppas de kommer till Sverige snart igen så du och C. kan gå då!!
Kramar Camilla
Tack söta bästisar! Jag vet att det blir bättre, men ibland är allt bara för mkt.
KRAM A
Yrsel = du ska bara ligga ner å ha det gott. Låt F hämta allt du behöver, kanske kan D hjälpa lite med att klappa på huvudet och sjunga en sång?
*Skickar en stoooor uppiggande bukett av blåsippor*
Jättekramar till dig tappra duktiga kämpande syster. Snart blir det mycket bättre!
Ses imorrn, med Ellenmys, kaffe och mycket vila på botvidsgatan!
Du kommer att klara dig ur det här också. Tyvärr är livet så här ibland men man klarar så mycket mer än vad man tror. Jag vet... När du är på andra sidan igen och mår bra kan du blicka tillbaka på detta och kommer att känna att du är så mycket starkare. Det finns en inre kraft i oss, en turbokraft som slår på och som kommer att lyfta dig ur detta. Ha tålamod för det tar tid gumman. Bry dig inte om jobbet nu det finns kvar.
Stor Kram
Johanna
Hanna: tack för dom underbara blåsipporna!!
Johanna: Vet (tyvärr) också att man fixar mkt mer än man tror...Ibland önskar man ändå att bara få flyta med. U know.
Kram till er båda /A
Kramar kommer flygande norrifrån!
Skicka en kommentar