onsdag 28 september 2011

Om en vecka

Då är det klart. Förhoppningsvis har jag inte allt för ont, kommer ha en epiduralbedövning tills det är dags att åka hem, vilket förhopningsvis blir (om allt går bra) på lördagen.

Ser fram emot ett liv utan ständig känsla av dimmighet, så har jag haft det dom senaste veckorna. Många piller har det blivit. Plåstret har varit min räddning, det ger bra smärtlindring. Tar udden av det värsta. Men ändå; denna dimmighet.


Ser fram emot ett liv där ständig trötthet inte tar upp större delen av min vakna tid.


Ser fram emot ett liv utan allt för svår smärta.


Ser fram emot ett liv där jag orkar vara social.


Mest av allt ser jag fram emot att vara en gladare, piggare mamma med mer ork och lust att göra roliga saker med min familj.


Ser fram emot ett normalt arbetsliv, där jag inte behöver lägga mig för att vila då och då.


Ser fram emot ett liv där jag inte måste äta 17 piller om dagen.


Ser fram emot ett liv där en shoppingrunda inte tar knäcken på mig.


Ser fram emot ett LIV, jag har inga höga krav. Bara att orka vara med.




weheartit.com

1 kommentar:

Drömlägenheten/Caroline sa...

Jag längtar jag med!

Att du skall få må bra!

KRAM