Älskade mamma

8 år har gått.

8 år av sorg och saknad.

8 år sedan den 29 september 2003 kl 13.55

Saknar dig mamma.

Älskar dig mamma!

Bild weheartit.com

19 december 2002

Här skriver min fina syster om dagen då våra liv för alltid förändrades. Finns inte så mycket mer att tillägga. Fina ord med såå mycket känslor. Tårarna rinner. Men livet går vidare.

k

********************

l

Snart kommer svåger R med årets julgran! Om en stund ska vi gå hem till kusintjejerna med nybakt saffranskaka och David skall få hjälpa dom klä deras gran.

l

bild hittad på nätet, sökte på överdådig amerikansk julgran! Härlig!

Mamma

29 september 2003 kl 13.55

j

7 år har gått utan mamma. Tiden går fort men saknaden är lika stor.

Älskade finaste mamman någonsin, jag saknar dig och älskar dig.

j

♥ ♥ ♥

På rymmen...

David brukar alltid gå upp först (inte när jag jobbar dag, då är det jag som kliver upp först) och slå på tv:n och ta något att äta. Duktig kille! I morse gick David upp, kissade, satte på sig t-shirt och jeans. På med Bolibompa. Någongång under morgonen tycker David det är en bra idé att gå hem till moster med familj. Ensam.

ö

Vi vaknar av att telefonen ringer. Fredrik rusar upp, ser en öppen ytterdörr och ingen David?!?! Skriker på mig som kommer uppspringandes (min första tanke: David ligger död i soffan....), samtidigt ringer mobilen som jag svarar i virrvarret. Det var svåger R: "Ta det lugnt, David är här".....Jag: "VA?! Hur?!" samtidigt som jag skakar som ett asplöv, både jag och Fredrik bara stirrar på varandra, kritvita i ansiktet. I total chock och förfäran och ångest och alla andra hemska känslor man kan känna i en sådan stund. R: "David berättade att han tittade noga innan han gick över gatorna".

k

David skämdes och grät hemma hos syrran. Fredrik åkte dit för att hämta honom. DE tummade på att det inte kommer ske igen. Jag tror verkligen David förståt att man ABSOLUT INTE får gå hemifrån själv.

k

När de kom hem kramade han mig länge och började gråta igen och skämdes. Jädra unge!!

l

I går kväll bläddrade jag i Stora Boken om Barn, jag ville läsa lite om 5-åringen. David är en typisk femåring *s*. I ett stycke i boken står det ungefär så här" i fem-årsåldern kan barnet klara av att passa småsyskon en kortare stund eller tex gå själv till affären". David övade på "gå-självandet" idag. Vilken ironi. På ett sätt ganska skönt att jag läste det igår.

ö

Ett extra lås kommer införkaffas snarast!

ö

Snart kommer morfar på middag och legobygge!

k

k

I dag skulle mamma fyllt 67 år. Vi var upp till graven med en fin röd ros. För ett par veckor sedan planterade jag ett gäng penseér. Det fanns bara småskärvor kvar...Trist. Det såg nästan ut som att något djur bökat runt där. Så lite nytt och fint till mamma står på att-göra-listan. Kanske lavendel, syrran? En vacker rosa ros låg hos mamma, tack mormor E ♥.

å

♥ Saknar dig mamma älskar dig mamma ♥

Tänker på min kära syster+prickar

Hon har varit sjuk några veckor, ätit 3(!) olika antibiotika sorter pga uvi (har vc trott iaf). Inget biter. Fortsatt feber och smärta över njurtrakten och i ryggen. I dag gynbesök och sedan åter till inf.mott där hon var igår kväll. Inte helt omöjligt att hon drabbats av samma åkomma som jag har. Hoppas hon mår bättre snart. Blir såklart lite orolig, men vi har ju ett fantastiskt bra sjukhus.

k

Vabbar halv dag idag med prickiga korven. Vi var inte välkomna på bvc av förklarliga själ. Pratade med en läkarvän på facebook som fick se bilderna. Diagnostisera prickar är INTE lätt. Vi skall smörja med hydrokortison så tar vi det därifrån. Vattkoppor KAN vara en möjlighet trots att det inte är det klassiska symtomen. Vi avvaktar och ser. Lite krasligt i familjen nu alltså. Tur att det är ljust ute iaf.

j

I sådana här lägen är saknade och längtan efter mamma extra stor.

l

Update: inget gynbekymmer iaf. Nu väntan på infektionsmottagningen. Vid sådana här tillfällen är det extra tufft att var tvilling.

Minnen och lite vemod

Titta så fin! Sådant porslin hade mamma och pappa när vi var små. Blue Calico från Burleigh. Flitigt användande resulterade i att det nu endast finns en tekanna, en liten mjölkkanna en assiett och ett uppläggningsfat i min ägo. Tror syrran också har en assiett. Mamma drack alltid sitt morgonkaffe i denna koppen. Kika här!

Edit: finns även i rött! Kika också på dessa mönster; detta och detta . Mycket fint!

29 september 2003

Kl 13.55

Då sprack det upp bland molnen. I just den stunden somnade mamma in. Livet är sedan den dagen sig aldrig mer likt. Älskade fina mamma. Ingen var som du.

Älskade fina lilla mamma, jag saknar dig så mycket. Visst går livet att leva, det finns ju inget val. Men tänk OM du hade fått uppleva dina fina barnbarn. Den sorgen jag känner över att ni missar varandra kan ingen förstå, den sorgen är oövervinnerlig. Den sorgen kommer ALLTID att vara störst.

Jag älskar dig mamma!

Ögon kan glittra läppar kan le

men sorgen i våra hjärtan

kan ingen se

Ofrivillig bloggpaus pga comhem

Men nu så!

Helgen spenderades på Torpet och vi hade kanonväder, några få regnskurar men det var över snabbt. Vildhallon och krusbär plockades så nu ska jag koka krusbärsmarmelad. Mamma gjorde det när vi var små och det är såå gott på knäckemacka! Lite grillning och lite vin hann vi med också. Börjar bli dags för tjejhelg därute snart *s*.

I går måndag började vardagen för oss igen. Jag gillar vardag och rutiner. Skönt när man vet vad som skall göras! Matlista och sånt styrs upp.

I dag har jag haft ledig dag (David brukar oftats vara ledig med mig men inte andra dagen på dagis efter 7 veckors 'ememester') och har hunnit med en hel del:

*Willys-inköp

*en fika på balkongen hos svåger och systerdotter Ellen (som är så go´så jag kan äta upp den ungen!)

*klippt ut den blivande två-åringens presenter, sytt i stort sett klart också (har 3 muddar kvar). *tjuvade mig en eftermiddagslur

*hämtat på dagis

*köpt glass med den unge herrn

*stekt blodpudding och...

*badat smutsig unge som nu sover så nu ska mamman ha en glass!

Nedan bild på David från förra veckan när han ville lämna en present på mammas grav; ett plastpäron! OBS OBS OBS!!! David håller i en tändsticka på ena bilden, JAG tände ljuset och JAG blåste ut tändstickan! Ville bara klargöra.

Lite blandat

Dålig på att uppdatera bloggen men nu så!

Mammas dag gick utan större problem. 5 år är lång tid. Saknade finns alltid där, men livet går vidare. Glöm ej att krama din mamma! Jag skickar en KRAM till mormor/stand in mamma Ewa, världens bästa!

Pappa F och jag har varit lediga idag och ni som vet varför (min blogg=min rätt att vara lite hemlig) kan få veta att innan året är slut är allt på g. Klura på den! Lunch på pappa F´s gamla jobb var mysigt (och gratis). Lite shopping till David; bla en ärtgrön vinterjacka. Blir perfa till svarta överdragsbyxor.

Mina pärlor har fått liv igen. Och symaskinen också. Sydde smååå yttepytte byxor i vit velour till ett par av de bästa vännerna C&C som väntar efterlängtad plutt om en dryg månad. Patetiskt små :). Kommer definitivt sy fler.

Vi har fått hem David´s svartlackade tripptrapp, jäklar så fint.

Och så Dagens David (känsliga läsare sluta läs nu):
David ropar på mig; "Mammaaaaa, vad hetej den? Jag svarar: "Det heter ollon, pilla försiktigt"

Måndag 29 september 2003 13.55

Saknar dig mamma. Kan ibland inte förstå att du är borta. Trots att det gått fem år. Livet går vidare men det är tomt utan dig. Du borde fått vara här och träffa dina fina barnbarn, så orättvist livet är. Orättvist!!

Syrran; ska vi ses vid graven?

Jag älskar dig mamma!

För fem år sedan...

var det dagen då mamma fick komma till hospice. Vilken lättnad det var. Men samtidigt en sorg, en sorg så stor som ingen kan förstå (förutom bästa syster). Älskade fina vackra mamma, den BÄSTA av mammor. Sorgen och saknaden är så stor, så stor. Men livet måste gå vidare. Ibland kommer smärtan av att inte ha mamma i livet när jag minst anar det. Speciellt när David är så där underbar som bara han kan vara, varför varför varför? Varför skulle vår mamma bli sjuk? VARFÖR?

Mamma, jag vet att du finns med oss. Jag saknar dig så det gör ont i hela kroppen. Jag älskar dig så mycket. Du fattas oss, fattas oss, fattas oss.....